Marilene och jag.
Alltså Marilene är min blöj-kompis forevah.
Hon var min bästa vän när vi var små (alltså från blöj-tiden), vi lekte i princip varje dag. Vi har hittat på massa roligheter och dumheter, haha. Vi bodde i samma kvarter. Jag har bland annat kastat ett matsked i hennes huvud så hon har numera ett ärr under näsan och det är MITT fel, har ångest över det än idag. Men samtidigt kastade hon saker på mig då också. Jag minns den dagen, när vi stod ute på gatan och kastade saker på varandra, sen råkade jag bara få tag i en matsked, jag ville ju aldrig att den skulle träffa henne på det viset, usch.
Iaf, det finns två låtar som får mig att tänka på henne:
Arvingarna - Månsked över heden
One More Time - Den vilda
Fyfasen vad vi sjöng till dessa låtar på hennes rum.
Men ändå var jag livrädd varje gång jag var där för att hennes två brödrar (äldre såklart) skrämde mig alltid när jag var där med att dom skulle steka mig på spisen, haha. Fan vad rädd jag var alltså. Tyvärr träffas vi inte så ofta längre.. men är evigt tacksam för att jag har fått lära känna henne och kommer aldrig glömma våra minnen.
Hon var min bästa vän när vi var små (alltså från blöj-tiden), vi lekte i princip varje dag. Vi har hittat på massa roligheter och dumheter, haha. Vi bodde i samma kvarter. Jag har bland annat kastat ett matsked i hennes huvud så hon har numera ett ärr under näsan och det är MITT fel, har ångest över det än idag. Men samtidigt kastade hon saker på mig då också. Jag minns den dagen, när vi stod ute på gatan och kastade saker på varandra, sen råkade jag bara få tag i en matsked, jag ville ju aldrig att den skulle träffa henne på det viset, usch.
Iaf, det finns två låtar som får mig att tänka på henne:
Arvingarna - Månsked över heden
One More Time - Den vilda
Fyfasen vad vi sjöng till dessa låtar på hennes rum.
Men ändå var jag livrädd varje gång jag var där för att hennes två brödrar (äldre såklart) skrämde mig alltid när jag var där med att dom skulle steka mig på spisen, haha. Fan vad rädd jag var alltså. Tyvärr träffas vi inte så ofta längre.. men är evigt tacksam för att jag har fått lära känna henne och kommer aldrig glömma våra minnen.
Kommentarer
Trackback