Wanadin

Livet är så skört. Har brutit ihop och gråtit på jobbet idag efter att Daniel berättade att Andreas pappa dog i lördags. Synd jag var på kontoret idag och bröt ihop, hade känts bättre att vara hemma.

 

Förförra veckan trillade Anders i snurrdörren på Väla och bröt nacken och fick därefter hjärnblödningar för att då i lördags somna in förevigt. Så ska inte livet sluta.. känns bara så hemskt :(

 

Sen tänker jag ju på barnen med som har varit superledsna hos Andreas :(